Får sån ångest över att studenten närmar sig. Vad ska man göra sedan liksom? Plugga? Jag som redan är så skolless man kan bli. Jobba istället är ju ett bra alternativ så man kanske får stå på egna fötter någon gång och komma bort från skolbänken, men då är frågan den: kommer man få något jobb? Om jag inte gör det, vad ska jag då göra av all tid jag får över? Jag längtar ju hur mycket som helst till studenten egentligen, för att slippa skolan och allt det roliga som hör till, men ändå läskigt att inte veta vart man ska ta vägen.

Känns som tiden på gymnasiet bara försvann. Har det redan gått tre år sedan man skulle börja på någon skola i stan och med människor man absolut inte kände? Minns det som igår. Känns som det var nyss man gick på vibackeskolan då man bara levde. Men ser man vilka som går där idag ser man verkligen hur man själv och alla andra har blivit större! Allt gick så sjukt fort. Sex år sedan man skulle börja i sjuan, herregud. Nu har nästan alla man känner körkort, några har barn, många flyttar hemifrån och flyttar från sundsvall. Det är svårt att inse att man växer ifrån den sköna barndomen. Tänk att aldrig få uppleva den igen, aldrig. Man kommer bara närmare och närmare vuxenlivet.